Skjutvapen

Bössa av Jean (Jan) Krans i Maastricht verksam ca 1675-1720

Här visas ett urval skjutvapen från 1500-tal till-1800 tal. Observera att det finns flera sektioner innehållande skjutvapen under huvudrubriken.

Småländsk delikatess

Denna lilla söta pistol hittade hem till mig för en tid sedan och jag är mycket förtjust i den. Liten som den är har den ändå inte det lite klumpiga utseendet som många fickpistoler dras med. Den här är harmonisk i sina proportioner och delar en del utseende med m/1738 och också med m/1807 för kavalleriet. Utförande och utseende tyder på att det är ett faktoriarbete från Småland, kanske Huskvarna eller någon som jobbade där.

Jag bedömer att den håller en osedvanligt hög kvalitet. Observera att mynningen är krönt, inte helt vanligt. Flintlåset är tidstypiskt och har till och med en liten varhake. Sen tycker jag det är trevligt med beslag av stål, det är ju betydligt vanligare med mässing.

Pistolen är helt orörd och har nog mest legat i läddikan sedan den tillverkades någon gång i början på 1800-talet. Laddstaken saknades så den har jag "svarvat" i borrmaskinen av en bit ek som jag hade liggandes. Jag har inte tagit isär den, tycker det är synd, det finns alltid en viss risk att någon flisa ryker loss.

Vy från låssidan.

Låsblecket

Den krönta mynningen

Snyggt filade åsar på pipan

Kornet - Försilvrat?

Fransk-Dansk Transformé m/1822-48-66

Denna bössa som är en av mina skyttegevär föddes i Frankrike som ett flintlåsgevär m/1822 tillverkat i St: Etienne som producerade stora mängder vapen till den Franska armén. Med start 1848 ändrades dessa till slaglås (I likhet med Svenska m/1815 som började ändras 1845)

Geväret var huvudbeväpningen i Danska hären 1864 bla i slaget vid Dybböl och var i bruk ända till 1889

Danmark köpte in ett stort antal av dessa och 1861 kortades det ner från 145 cm till nuvarande 135 cm och samtidigt drogs det upp räfflor för miniékula. Kalibern är 17,8 mm. Kolven är i valnöt som vanligt på kontinentala vapen, i Sverige var det oftast björk.

Jag vet att det finns kultång att köpa till detta gevär bla. genom Hunters House i Köpenhamn men eftersom att jag hade ett gjutblock från Jeff Tanner som håller .655 och denna kula visade sig passa i det närmaste exakt i loppet med ett visst motstånd så provade jag att skjuta med 75 grains Wasag PP (muskötgranulering) filtförladdning och en infettad rundkula, inget annat. Förvånansvärt nog fick jag en helt ok träffbild på 50 meter stående så de gånger jag är ute på banan nöjer jag mig tillsvidare med detta.

L.I.B står för Linjeinfanteribataljonen.

Ramsiktet tillfördes på m/1861

Låsmekanismen har en fantastiskt fin känsla, distinkt.

Utleveransstämpel från arsenalen i Tulle Frankrike.

Loppet - är spegelblankt men svårt att fånga på bild.

Get-Ola - Ramdalatorparen som tillverkade pistoler.

De flesta mässingspistoler som man påträffar är tillverkade i Belgien och märkta med ELG inom en oval stämpel. Det finns givetvis många länder som framställt vapen i mässing också, bla England.

De Svenska brukar kallas "Smålänningar" men denna pistol är gjuten i storstugan hemma hos Get-Ola i Ramdala som egentligen hette Olof Jonasson, född 1804 i Karlskrona - alltså är det en pistol från Blekinge. Pistoltillverkningen började han med på 1840-talet, antalet tillverkade pistoler lär vara över 2000 enpipiga och 700 dubbelpipiga.

Han gjöt själv sina pistoler, inte i sandform som brukligt utan i egentillverkade järnformar som för övrigt finns att bese på Blekinge läns museum i Karlskrona.

Pistolerna såldes på marknader runt om i trakten och kostade 5 kronor för enpipiga och 8 kronor för dubbelpipiga. Faktan är inhämtad från Perry Svantessons förträffliga böcker om Svenska vapentillverkare där det finns mycket mera att läsa om Ramdalatorparen och där finns en ingående analys av de bevarade gjutformarna.

Mitt exemplar kan inte sägas vara någon skönhet. Den har fått kolven utbytt någon gång för länge sedan och den som har gjort det kan inte beskyllas för att besitta öga för harmoni och proportioner men den är ändå orörd.

Något av ett mysterium är orsaken till att man har klätt varbygeln i tråd/snöre, det fyller ingen som helst funktion mera än dekorativt? 

Tänk om det var så de levererades? Vem vet, men jag tänker inte ta bort det, jag kommer inte att putsa den heller. Om det har tillverkats 2000 st så kanske det finns 5-600 kvar, hur många av dem har undgått putstrasan och häxan, 20 ?

Made in Blekinge

Flintlåspistol av Heinrich Kappel Köpenhamn

Om den förra pistolen var någont av den "grimme aelling" så kommer här en verklig skönhet.

Heinrich Kappel var verksam i Köpenhamn från ca 1675. I Stöckel band I finns uppgift om att han den 1-1 1699 kallas för "Hans Kongelige Majestaets wolbestalter bössemager"

Enligt uppgift avled Heinrich Kappel 1717 el. 1718.

Den avbildade pistolen är hela 53 cm lång och har en kaliber om 16 mm.

Sidovy

Vackert stålskuret sidobleck.

Låset med signatur.

Beskrivning

Svagt trattformad mynning.

Beskrivning

Parpistoler av David Bars Stockholm

Här kommer bilder på ett par flintlåspistoler tillverkade av David Bars, Stockholm, 1686-1759.

David Bars är en av de främsta vapensmeder vi har haft i landet och 1719 blev han vald till Kunglig majestäts bössemakare en titel som han innehavde till sin död 1759. Mera finns att läsa på den utmärkta bloggen: http://kurage.wordpress.com/category/vapen/antika-vapen/

Pistolerna mäter 40 cm, kaliber ca 15 mm. Låsen rikt stålskurna med rocailler mot svartpunsad botten, trolig tillverkningstid är mot slutet av hans levnadsbana dvs 1750-1759.

Det syns väl att det är en driven yrkesman som har dekorerat vapnet, många detaljer tex kanten på fängpannan med mönster och samma mönster går igen på kolvbakkapporna och på varbyglarna. Sidblecket har också en rokokogravyr och det verkade som om han graverade på fri hand utan skisser, studerar man bilder på andra alster så skiljer det en hel del åt mellan varje vapen

Beslag av mässing. Kolvarna följer ett engelsk mönster och sannolikt har Bars fått inspirationen därifrån.  Kolvarna för övrigt fint skurna i björk. Vid bakkanten på låsen är det en utskuren figur i form av en fjäril, men den liknar även en loppa!, lite svårt att säkert utläsa. Säkerligen är det beställaren av paret som har bestämt utseendet.

Låssidan

Beskrivning

Sidoblecket

Vackert filade pipor med åsar.

Fängpannelocket

Fängpannan verkar brunerad

Beskrivning

Fjärilen eller vad det nu är..

Beskrivning

Signatur pistol nr 1

Signatur pistol nr 2

Ännu en pistol från "Get-Ola"

Denna gång visar jag en pistol gjord av Ramdalatorparen som avviker en del från den gängse enpipiga modellen, pipan är här rund med en dekorativ ring istället för åttakantig.

Orsaken till att denna filats rund kan ju vara att gjutningen har misslyckats något så att han har varit tvungen att fila ner den till rund form framtill eller helt enkelt så att han ville göra detta exemplar lite tjusigare. Den bär nr 280 och det är ju ett relativt lågt nummer.

Dubbelbössa med slaglås av PF Wahlqvist - Malmö

Bössan på bilderna är ett av mina nyförvärv, tämligen ovanligt med denna signatur - jag har redan en målskjutningsstudsare med snälltryck med samma signatur så det var en glad överraskning när denna dök upp.

Vapnet är stort och relativt tungt - väsentligt robustare än Belgiska dubbelbössor från samma tid dvs 1850-1870. Stocken är i valnöt med kraftigt kindstöd och den totala längden är 125 cm, kaliber ca 18 mm, piporna förefaller vara damaskerade.

Beslag av stål med gravyr och en något annorlunda utformad varbygel. Även hanarna är något arbetade. För mig så är det mera Tysk stil än Engelsk och tänkbart är att Wahlqvist importerade flertalet delar från Belgien el. Tyskland, finisherade och satte dit sin signatur. Stocken förmodar jag är "made in Malmö", då sannolikt efter mått från beställaren.

Signaturen PF Wahlqvist förekommer bla på Wredesgevär och kammarladdare och i Malmöhus museer och på kulturen i Lund finns det en del alster, bla målskjutningsstudsare, tändnålsgevär och tidigare nämnda Wredes och kammarladdare, dock ingen dubbelbössa med slaglås.

I ett gammalt tidningsklipp som kommer längre ner så lottas ett antal studsare ut i något som heter "Malmö industrilotteri" och där betingade en studsare 100 riksdaler. Hur mycket pengar var det? 100 riksdaler riksmynt år 1865 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 6369 SEK år 2014 mätt med konsumentprisindex.

Det säger dock inte allt - 100 riksdaler riksmynt år 1865 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 142897 SEK år 2008 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005). En ansenlig summa alltså.

Källa: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292. 

Om någon sitter och trycker på information gällande PF Wahlqvist och hans produktion så tar jag tacksamt emot detta. Tex var i Malmö han hade sin verkstad och mellan vilka år han levde osv.

Pris nr 6-9 var en "Studsare med redskapsetui" förfärdigad av PF Walhqvist i Malmö. Sidan kommer från KB´s arkiv av digitaliserade dagstidningar och är från Blekingeposten 1865. Vem var då denne Walqvist? Ja, jag vet inte så mycket mera än att han var verksam i Malmö från ca 1850 till 1880?

Signaturen

Varbygeln