Flintlåspistol blunderbusstyp med springbajonett

Flintlåspistol med bajonett, ett så kallat kombinationsvapen. Tillverkat sannolikt i Belgien el. England i slutet av 1700-talet eller början på 1800-talet.

Längd ca 27 cm med infälld bajonett, kaliber 22 mm vid mynningen starkt konande inåt till ca 12-15 mm. Avsedd uteslutande för självförsvar på resor eller i skumma business i mörka gränder Viskar. Laddningen bestod av krut, förladdning och hagel. Ett skrämmande vapen för en ev. angripare och jag skulle inte gärna stå i vägen för hagelsvärmen..

Pipa och stomme helt i mässing (oputsad, tack o lov) Låset är ett sk. boxlås där endast fyra delar är inblandade, hane, avtryckare och två bladfjädrar. Mera om boxlås under "Tips & Tricks"

För att fälla ut bajonetten för man den fjäderbelastade varbygeln bakåt och vips, fälls bajonetten ut och låser fast i framkant av pipan!

Pistolen har ingen signering och därför får ursprunget bli en gissning. Ofta tillverkades dessa i Belgien och gick på export till England där de kunde märkas på olika sätt med försäljarens namn eller "London" vilket får många att tro att det rör sig om ett vapen tillverkat i England.

Givetvis tillverkades dessa vapen också i England, själva typen av fickpistol med eller utan bajonett är av närmast synonymt med just England.

Det som återstår är att återskapa den saknade överläppen till flintlåset och skruven som håller allt på plats. Det går att beställa råämnen från olika företag utomlands som man sen själv får bearbeta med fil och smärgelduk.

Säkring upptill som låser när hanen står i halvspänn. Blockerar även fängpannelocket.

Bladfjädern har en liten roterade rulle.

Så här fin blev hanen när jag tillverkat en "överläpp" se under projekt hur det gick till.

Jägarstudsare m/1815-20 för infanteriet

Studsaren finns i två varianter, dels för jägare inom infanteriet samt för fältjägare. De skiljer sig blott i att den senare är avsedd för sabelbajonett. Studsaren för infanteriet skall ha hylsbajonett som i princip är identisk med m/1815 bortsett från längden som är större.

Studsaren konstruerades 1815 men fastställdest först 1820 därav namnet m/1815-20. Kammaren har 8-kantigt kraftigt kammarstycke och pipan har 4 räfflor som gör ett varv på piplängden 74,2 cm. Piporna skall vara blanka (Enl. Alm's bok) Låset är likt det på vanligt infanterigevär m/1815 men det är mindre till storleken. Kolven har kindstöd med en skuren krumelur.

Siktet har två rörliga och en fast del. Ståndsiktet är för 200 fot och de rörliga siktklaffarna  är för 600 och 1000 fot. (Den svenska enheten fot motsvarade 0,296 90 meter. Den delades i 12 tum, där varje tum således var cirka 2,474 centimeter lång) dvs 60, 177 och 296 meter.

Laddstocken är av järn och är konisk samt skodd med en mässingsring. Där finns ett hål vari en järnstång skulle träs i då laddstocken skulle användas med plunderskruv el. krats.

Studsaren laddades med rundkula och fetlapp. Loppets bommar är vid mynningen avfasade eller avrundade, varigenom kulan med fetlappen kom att ligga stadigare i mynningen och lättare kunde nedföras med laddstocken. Kalibern måste därför mätas några millimeter bakom mynningen. Kulans vikt 30,6 g. Krutladdningens vikt 8,3 g. Kulans diam. 17,5 mm. Kalibern förefaller vara ca 18 mm mätt över bommarna.

Låset stämplat CG i bakkant.

Kammarstycket med den prydliga Carl Gustavs Stads emblem. Dvs Eskilstuna.