Pistol m/1850 för kavalleriet

Pistol med löskolv för kavalleriet m/1850. Tillverkad i Husqvarna 1856.

Det som är lite speciellt med denna är det osedvanligt goda skicket. Pistolen på bilderna är helt orenoverad och det kan vara intressant att studera hur en sådan här pistol såg ut i nyskick.

Många av dessa pistoler brukades aldrig utan tillbringade sin tid i förråd tills dess att de blev omoderna och såldes ut. I ärlighetens namn var de i princip föråldrade redan när de kom ut, sneglar man över det stora vattnet så hade Colt mfl redan fullt fungerade revolvrar vid denna tid.

Även om du inte tittar i loppet på en studsare kan man på numret avgöra om det är en studsare eller flankör. Studsarpistolerna har alltid ett ojämnt nummer på slutet.

Original brunering på pipa.

Snyggt med blånerade skruvar och en alldeles stålblank kolvrygg. Observera att denna pistol är helt orenoverad, det var såhär de såg ut när de var nya!

Varje skruv har ett nummer som synes.

Nummerstansningen ser ut att vara gjord helt nyligen.

Undersida av löskolv

Nipplen är till synes oklickad - annars ett ofog som vissa t o m vissa "vapensamlare" gör. Spänner upp och torravfyrar utan knallhatt eller annat skydd, fy fy.

Man kunde dra fina räfflor förr också. Tappen i botten är avlägsnad av någon före mig - kanske för att slippa hålla på med de särskilda kulor som denna pistol annars vill ha. Om man ska skjuta nu så blir det väl rundkula och fetlapp.

Laddstake till kavalleripistol m/1820

2014-05-19

På bilderna ser ni ett i samlarkretsar ovanligt objekt, nämligen laddstake till en Svensk kavalleripistol modell 1820 (troligen)

Den har två huvud varav ett med gänga för krats. Ena ändan är skodd med mässing över en stålstomme. Mitt på löper en ring och i denna var en snodd fäst för att man inte skulle tappa bort laddstaken som ju var avgörande om man skulle kunna ladda om eller ej.

Jag pratade med en samlare som varit aktiv i 40 år och de gånger han hade sett någon laddstake "live" kunde räknas på ena handens fingrar. Jag fann min i en fyndlåda på auktion bland verktyg och annat skräp, gissa om jag var spänd när lådan äntligen bjöds ut.

Man kan ju fråga sig var alla dessa tog vägen efter som de verkar vara så sällsynta?

Kanske slängdes de bort eller så blev de använda som reservdelar när man behövde ett lämpligt ämne att tillverka något annat av?

Någon jag visade den för menade att den var avsedd för pistol m/1850 men det kan den inte vara för den går helt enkelt inte i pipan! Däremot passar den helt perfekt i loppet på en pistol m/1820 och dess slaglåsvarianter.

Vet någon vad GG står för?

Miniégevär m/1855

2014-05-17

Lägger upp några bilder på Miniégevär m/1855.

År 1855 beställdes för Svenska statens räkning i Liege, Belgien 5000 räfflade gevär. Pipan är brungjord och längst bak med en längd av 5,5 cm åttakantig, men i övrigt rund samt 82,7 cm lång. Tillverkare är PJ Malherbe som även var anlitad för tillverkning av pistol m/1850.

Kalibern är 15,44 mm och loppet har fyra räfflor.

År 1856 och 1857 fastställdes nya modeller på räfflade infanterigevär, det år 1856 fastställda geväret tillverkades i Sverige av Husqvarna och skiljer sig från m/1855 endast i fråga om att pipan är helt rund. På m/1857 är det pipans längd som skiljer då den är 94 cm och har ett ståndsikte av mässing fastgjort i en mässingsring runt pipan.

Dessa gevär användes vid infanteriet men även vid flottan då flertalet påträffade exemplar har flottans kassationsstämpel inslagen.

Jag har själv både Svensktillverkade och Belgisktillverkade gevär av denna typ och jag upplever en högre finish och generellt snäppet högre kvalitet på de Belgiska exemplaren.

Bland annat verkar kalibern hålla en snävare tolerans då jag utan problem får ner en miniékula av originalkaliber i mina båda Belgiska men då jag endast med svårighet kan driva ner en kula i ett Svenskt. I ett av de Svenska finns det överhuvudtaget ingen möjlighet då det är alltför trångt borrat.

Nu använder jag i och för sig en kultång från Hunters House som är en sk. förbättrad variant av originalet och det är möjligt att original kultången gjorde något mindre kulor som passade i samtliga vapen.

De Belgiska har kolv i valnöt, Svenska i björk. Här ses flottans kassationsmärke dvs när de tjänat ut märktes de på detta sätt.

ELG inom en oval betyder att geväret är provtryckt och besiktigat i den Belgiska staden Liege.

Siktet har siktpunkter från 600 till 2000 fot alltså från 177 meter till 592 meter. Den svenska enheten fot motsvarade 0,296 90 meter.

Franskt Flintlåsgevär tidigt 1700-tal

2014-06-24

Mitt senaste tillskott är ett smäckert jaktgevär tillverkat i Frankrike under den senare delen av 1600-talet eller tidigt 1700-tal.

Geväret är ett påkostat vapen med rikt skuren dekor i relief. Sidobleck och de andra delarna påvisar klara drag av Barock. Rörkorna är även de ett tecken på hög ålder rent stilistiskt. Stocken är i valnöt och försedd med en smakfull dekor i skärningarna.

Mästaren i "Haanskydevaabens bedömelse" av Stöckel heter "De Vero Coloux" och han är angiven såsom verksam under 1700-talet utan närmare årtalsangivelse. Signaturen i nederkant på låset utläses ordagrant "Dvvervs Covlavex".

Pipan är signerad med en smedstämpel samt texten " A Maiche En Franche Comte" vilket visar vilken geografisk region den härrör ifrån. Staden Maiche i regionen som heter Franche Comte  ligger ca 8 mil från Basel i Schweiz.

När jag gjorde en lättare uppsnyggning av bössan så hade en samlarvän från förr gömt en hälsning under bakkappan! Där stod "Hugo Hedberg Örebro 1900. En helsning!"

Denna Hugo Hedberg måste vara den musieman som verkat vid Örebro museum fram till sin död 1928. Han är bla känd för att ha givit ut ett flertal böcker och medverkat och lett ett flertal arkeologiska utgrävningar. Han jagade även med dåvarande kungen osv. I hans levnadsberättelse står bla att läsa kring hans intensiva vapensamlande och att han besatt en stor och särdeles värdefull vapensampling som bla varit utställd på Livrustkammaren.

För den intresserade finns länken till hans levnadsbeskrivning här: http://runeberg.org/strokirk/1/0260.html

Det känns helt fantastiskt att finna något sådant och jag skänker en tanke till den gode Hugo som gjorde detta till eftervärlden. Ett annars rätt anonymt föremål har fått en proveniens.

Samma samlarinstinkt gjorde så att denna bössa fann sin väg från Örebro till Skåne - lite närmare sin tillverkningsort.

Från Stöckel - den digitala versionen ;-)