Wredesgevär nr 725 och 729

2014-05-16

Här är två Wredesgevär som har legat sida vid sida (nästan) då de tillverkades i Huskvarna 1861. De är stämplade med samma år och tillverkare och det skiljer 3 nummer i mellan dem.

En är köpt i Kalmar och en i Oskarshamn så det verkar som om de har hamnat i sydöstra Småland samtidigt. Båda gevären skiljer ur sig mot de militärt producerade Wredesgevären bla på siktet. Därmed kan man med säkerhet säga att de är avsedda för skarpskytterörelsen som blomstrade under sista hälften av 1800-talet.

På det ena gevärets varbygel står det "O.L" och om det är föreningstillhörighet eller ägarens initialer vet jag inte.

De är i stort sett identiska men det är inte samma inspektorsstämpel på pipan. Nipplarna har jag låtit nyproducera med de gamla som förebild. De hade båda den här typen av nippel där man använder den mindre modellen av tändhatt.

Ytbehandligen på stockarna skiljer sig åt lite, den ena har fått ett lager med någon slags polityr men jag har valt att inte röra det. Loppen är bra och på nr 729 är det i spegelblankt nyskick.

Jag har skaffat kula och avser att prova något av dem vid tillfälle, ev funderar jag på att sälja ett eller båda då jag personligen tycker att de är för "nya" som samlarvapen.

Varbygel på nr 725

En av laddstakarna är något nedtagen i mässingen.

6-pipig pistol av Andreas Johannesson

Pistolen är tillverkad av ovan nämnde smed som levde 1840-1914. Han var bosatt i Romenås i Malmbäcks socken (Småland) Produktionen fortgick enl. uppgifter till ca 1895.

Andreas började sin bana som vapensmed hos Johan Engholm i Ödestugu och så småningom startade han egen tillverkning av pistoler och revolvrar men även andra saker som mortlar och ljusstakar, som han signerade AIS.

I en intervju med Andreas son (finns återgiven i boken "Småländska mässingsvapen") berättas hur fadern gick två mil till Tenhults station och reste till Jönköping med en kappsäck pistoler och sålde dem där. Barnaskaran i hemmet var stor, åtta stycken, och gården liten så något fick göras för att hålla svälten borta och det blev en hemindustri av mässingssaker.

Det mest intressanta med mitt exemplar är det osedvanligt fina skicket - här kan man nämligen studera ett exemplar som mest har legat i en låda. Nipplarna har t o m kvar blånering och är alldeles oklickade (tyvärr väldigt vanligt med sönderslagna nipplar)

Pipknippet låser distinkt och låset har ett lågt halvspänn. Även greppet är i ett mycket fint skick.

Det är väl inte alldeles klarlagt om det var så mycket att ha som vapen, dessa mässingspistoler. Kalibern är klen på de mångpipiga och kanske var det mest saluter vid högtider o dylikt som de användes till även om det säkert går att skjuta kula eller hagel med dessa.

En del samlare benämner dessa vapen för "Länsmanspistoler" men det är tämligen uteslutet att någon länsman skulle ha beväpnat sig med en dylik tingest vars skjutförmåga och "stopping power" torde ha varit ringa.

Som samlarobjekt och kuriositet är de dock ganska trevliga Ler

ca 7 mm kaliber.

Flintlåspistoler av Lars Blekberg Jönköping

Detta par är tillverkat av Lars Blekberg (1692-före 1753) som blev mästare 1719. Paret torde vara tillverkat under 1740-50-talet.

Signering på låsen L Blekberg, piporna med 8-kantiga kammarstycken, kaliber 15 mm.  Total längd 50 cm.

Beslag av mässing där sidoblecket utgör en drakslinga med medaljong. Kolvarna är inspirerade av Engelska modeller och ändbeslagen i facetterad fason.Baktill på kolvarna av valnöt finns det en skuren dekor i rokokostil.

Varbyglarna har den typiska utformningen för Jönköpingspistoler.

Observera den snygga avslutningen med avslutet på dekoren åt skilda håll

Insidan på låsen visar god kvalitet men inga extravaganser.